(Skrivet den 21 mars)
Gick in i en väldigt manlig miljö igår: en järnbutik.
Alla saker i butiken är saker som Män använder. Verktyg, spikar, maskiner, knivar, sladdar, pryttlar, gadgets. Sakerna är upplagda lite slarvigt, på hög, i rad, upphängda på krokar, ihoppackade för att få in så mycket som möjligt på så liten yta som möjligt och gärna högt upp på hyllor. Allt är väldigt praktiskt gjort. Det finns liksom inget snyggt i det, inget tänk om att butiken ska vara tilltalande för ögat.
Behöver ett nytt filter till min köksfläkt och tänker att järnbutiken kanske har det, eller vet var det kan finnas. Går in i butiken. Ser mig omkring. Det är trångt mellan hyllorna. Ett par män står vid olika hyllor och har olika saker i händerna som de tittar på, väger i händerna och granskar noggrant. Inte en kvinna nånstans. Jag är helt ensam. Tar en liten vända runt i de smala gångarna och letar bland hyllorna och krokarna men förstår inte logiken och uppbyggnaden och kan inte ens få en liten liten hint om var ett fläktfilter möjligen kan finnas. Badrumssaker finns på samma hylla som spikar, sladdar på samma hylla som lås, och slipmaskiner på samma hylla som strykjärnen.
Inser min (eller kanske snarare butikens) begränsning och går fram till kassan. Där står tre män. Två diskuterar en gadget, den tredje bläddrar i papper. Nummer tre tittar upp och säger "Ja?". Jag berättar att jag behöver ett köksfläktfilter och frågar om de har det, han grymtar ett jakande svar. "Är det till en kolfläkt?" tror jag att han säger. Har ingen aning om vad jag har för fläkt men det låter bra så jag säger ja. "Det är ett runt filter?" säger han frågande. "Öh, mja, nä, filtret är inte runt...men hålet ner till fläkten är runt!". Jag vet inte vad han eller jag pratar om. Han ser fundersam ut och grymtar nåt om att det bör vara ett runt filter, och att det är konstigt med en kolfläkt som inte har ett runt filter. Jag är tyst. Jag har nog lurat honom. Jag kanske inte alls har en kolfläkt.
Han drar iväg till en hylla längst in bakom en massa andra hyllor. Högst uppe på hyllan, längst in ligger olika filter. Han tar fram två olika, ett runt och ett stort rektangulärt. Jag känner hur lättnaden sprider sig i min kropp. "Det där i påsen blir perfekt, jag ska inte ha det runda". Han frågar en gång till "Ska du inte ha det runda?". Jag antar att han inte kan tänka sig att kolfläkten kan ha nåt annat än ett runt filter. Tanken att jag sagt fel slår honom tydligen inte. Inte heller tanken att jag faktiskt vet vad jag ska ha. Jag betalar och går ut. Och andas ut.
Gick in i en väldigt manlig miljö igår: en järnbutik.
Alla saker i butiken är saker som Män använder. Verktyg, spikar, maskiner, knivar, sladdar, pryttlar, gadgets. Sakerna är upplagda lite slarvigt, på hög, i rad, upphängda på krokar, ihoppackade för att få in så mycket som möjligt på så liten yta som möjligt och gärna högt upp på hyllor. Allt är väldigt praktiskt gjort. Det finns liksom inget snyggt i det, inget tänk om att butiken ska vara tilltalande för ögat.
Behöver ett nytt filter till min köksfläkt och tänker att järnbutiken kanske har det, eller vet var det kan finnas. Går in i butiken. Ser mig omkring. Det är trångt mellan hyllorna. Ett par män står vid olika hyllor och har olika saker i händerna som de tittar på, väger i händerna och granskar noggrant. Inte en kvinna nånstans. Jag är helt ensam. Tar en liten vända runt i de smala gångarna och letar bland hyllorna och krokarna men förstår inte logiken och uppbyggnaden och kan inte ens få en liten liten hint om var ett fläktfilter möjligen kan finnas. Badrumssaker finns på samma hylla som spikar, sladdar på samma hylla som lås, och slipmaskiner på samma hylla som strykjärnen.
Inser min (eller kanske snarare butikens) begränsning och går fram till kassan. Där står tre män. Två diskuterar en gadget, den tredje bläddrar i papper. Nummer tre tittar upp och säger "Ja?". Jag berättar att jag behöver ett köksfläktfilter och frågar om de har det, han grymtar ett jakande svar. "Är det till en kolfläkt?" tror jag att han säger. Har ingen aning om vad jag har för fläkt men det låter bra så jag säger ja. "Det är ett runt filter?" säger han frågande. "Öh, mja, nä, filtret är inte runt...men hålet ner till fläkten är runt!". Jag vet inte vad han eller jag pratar om. Han ser fundersam ut och grymtar nåt om att det bör vara ett runt filter, och att det är konstigt med en kolfläkt som inte har ett runt filter. Jag är tyst. Jag har nog lurat honom. Jag kanske inte alls har en kolfläkt.
Han drar iväg till en hylla längst in bakom en massa andra hyllor. Högst uppe på hyllan, längst in ligger olika filter. Han tar fram två olika, ett runt och ett stort rektangulärt. Jag känner hur lättnaden sprider sig i min kropp. "Det där i påsen blir perfekt, jag ska inte ha det runda". Han frågar en gång till "Ska du inte ha det runda?". Jag antar att han inte kan tänka sig att kolfläkten kan ha nåt annat än ett runt filter. Tanken att jag sagt fel slår honom tydligen inte. Inte heller tanken att jag faktiskt vet vad jag ska ha. Jag betalar och går ut. Och andas ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar