söndag 29 november 2009

Varde ljus

Julljusen lyser nu upp novembermörkret i stans adventpyntade fönster, så även i mina. Inviger min nya fina julljusstake i det stora fönstret i vardagsrummet i mitt nya fina hem, och den gamla gröna stjärnan och den äldre ljusstaken passar fint i sovrummet. Varde ljus, det är advent.




lördag 28 november 2009

Efterlängtad julklapp

Köpte mig en julklapp idag. En svart fin iPhone. Med ett mörkrosa skal, i min favoritfärg, samma som min hallvägg och mina hösthandskar. Har lekt hela eftermiddagen med den. Fixat apps, testat apps, messat, surfat. Och den är så bra så, som väntat. Ville köpa en iPhone redan när de kom men det var alldeles för dyrt, likaså tyckte jag det var för dyrt i somras när jag bytte mobil senast. Får sota lite för det ett antal månader framöver men förtränger det.

Ordningen är återställd. Har nu den mobil jag ska ha. God jul till mig från mig :)

onsdag 25 november 2009

Dagens insikt

Det är mycket roligare att lägga 1040 kronor på ett par snygga jeans än att betala 1200 kronor för ett ont och obehagligt besök hos tandläkaren.

torsdag 12 november 2009

Mitt nya namn

Jag har bytt efternamn – till min farmors flicknamn.

Farmor var en väldigt viktig person som jag saknar enormt och namnbytet är ett sätt att visa det och att minnas henne. Jag har också alltid tyckt om namnet. Det är inget fel på mitt gamla efternamn. Tycker om det men är inte så fäst vid det, har liksom inte känt att det är en viktig del av den jag är. Mitt nya känns mer jag.

Jag tänkte på det redan när jag var 18, skickade efter några av de papper jag behövde men det blev inget den gången. I somras var jag och mina föräldrar ute i skärgården, och pappa och jag satt och pratade på trädäcket utanför stugan. Vi pratade om gamla tider och om farmor och våra släktingar på pappas sida. Kom då på att jag funderat på att byta namn. Jag frågade pappa om det vore okej om jag skulle byta eller om han skulle bli besviken, det är ju ändå hans namn jag byter bort. Men pappa sa bara att inget jag kan göra skulle kunna göra honom besviken. Min kära pappa :)

Så jag bestämde mig. Jag kollade upp hur man går tillväga och vilka papper jag behövde, fixade dem (vilket tog sin tid) och skickade in ansökan till Patent- och registreringsverket i början av oktober. Och i måndags fick jag mitt namnbevis från dem. Ett fint intyg som talar om att de godkänt mitt efternamn. Det känns bra och lite stort. Nu heter jag inte som förut. Nu heter jag som farmor.

Min farmor var världens bästa farmor. Hon var snäll, omtänksam, tålmodig, klok, modig och stark. Hon var liksom alltid på min sida, i mitt hörn, kände mig aldrig ensam när hon fanns. Jag kan inte minnas att hon sa ett ont ord till mig eller om någon en enda gång. Vi tillbringade mycket tid ihop, farmor, farfar och vi. Farmor var barnvakt åt mig och min syster varje onsdag när mamma och pappa var på gammeldans. Hon lagade de bästa köttbullarna och en äkta gräddsås som jag fick smaka med tesked. Hon följde med oss till Kreta (farfar stannade hemma, han gillade inte att resa) och bad vår kretenska taxichafför att köra ”Langsam, langsam…”. Hon lagade mat i vedspisen på landet. Hon lärde mig spela kort. Hon stickade tröjor och sydde klänningar åt mig och åt Nalle. Hon läste för mig nästan jämt.



Farmor dog av cancer alldeles för tidigt, jag gick i sjunde klass. Jag önskar så att hon hade fått leva. Har mycket jag skulle vilja fråga och prata med henne om. Pappa har berättat att farmor på 40- och 50-talet reste i Europa, först på egen hand eller med en väninna, sen med pappa. Hon hankade sig fram med lite tyska och spanska, hon bodde hos vänner hon lärde känna, och hon klarade sig fint. Rätt häftigt och modigt för en ung kvinna att resa iväg själv på den tiden. Det skulle jag vilja prata med henne om. Och om en massa andra saker.

Farmor, jag saknar dig. Är glad och stolt att få bära ditt namn.


(Farmor som ung.)

söndag 8 november 2009

Helgreflektion

Shopping doesn't only make you happy - it heals...

(Min försök-att-förtränga-utan-att-lyckas-förkylning minskade i styrka genom inhandlad benvit skjorta, grön-rosa ryssjal, svart-grå-randig geggamojahalsduk, Lilla My-burk och varm choklad på Robert E. Tror att även sällskap av dear J och bubbel med kära vännerna hjälpte till.)

Målbilden = realitet

Är där nu. I målbilden jag längtade till för ett par veckor sen. Eller egentligen var jag där igår. Hade kära vänner över och vi drack bubbel i en kartongfri lägenhet (exkl en kartong som mina tavlor står i, den är undantagen kartongfrihetskravet). Jag trivs så fantastiskt bra. Jag är verkligen Hemma och jag var hemma redan när jag flyttade in. Hm, kände det redan när jag var på visningen, att i den här lägenheten skulle jag trivas. Och så blev den min, är så glad för den! Längtar hem när jag inte är hemma :)

tisdag 3 november 2009

Vacker violin

Min kära pappa sjunger i kör. Idag sjöng de Mozarts Requiem i Berwaldhallen och mamma och jag var och lyssnade. Och det var vackert, både musik och sång. Har ju då inget klipp från konserten men här är andra som sjunger favoritstycket. Mäktigt. Påmindes om hur mycket jag gillar fioler, deras ljud kan liksom bara gå in i hjärtat. Som i Weeping Willows Blue and Alone till exempel. Me likey.

Leta i den här bloggen